Ett nytt år innebär ofta nya mål, nya planer och ibland nya verktyg. Tempot är högt redan från start och mycket ska falla på plats snabbt. Just därför är början av året också en period då många små och medelstora företag omedvetet tar digitala genvägar som kan få konsekvenser längre fram.
Det handlar sällan om avancerad teknik. I nästan alla fall handlar det om mänskliga beteenden, stress och otydliga rutiner.
Här är några av de vanligaste digitala misstagen vi ser i början av året.
Man fortsätter som vanligt. Trots att förutsättningarna har ändrats
Årsskiftet innebär ofta förändringar. Nya medarbetare, nya kunder, nya system eller nya samarbeten. Trots det lever gamla arbetssätt kvar.
Samma lösenord används ett år till. Samma åtkomster ligger kvar. Samma otydliga ansvarsfördelning följer med in i det nya året.
Problemet är inte att rutiner finns. Problemet är att de inte ifrågasätts när verksamheten förändras. Det som fungerade förra året är inte alltid rätt i år.
Säkerhet skjuts på framtiden
I januari är det mycket som är viktigare än säkerhet. Budgetar, leveranser, försäljning och planering tar all uppmärksamhet. Säkerhetsfrågor hamnar längst ned på listan.
”Vi tar det sen” är en vanlig tanke.
Utmaningen är att sen ofta aldrig kommer. Under tiden ökar risken gradvis. Små slarvfel får leva kvar och blir till vardag. När något väl händer upplevs det som plötsligt. I praktiken har risken byggts upp under lång tid.
Man tror att säkerhet är ett IT-problem
Många småföretag tänker fortfarande att informations- och cybersäkerhet är något tekniskt. Något som hör hemma hos en leverantör eller en IT-ansvarig.
I verkligheten handlar det till stor del om beteenden. Hur man hanterar mejl. Hur man delar information. Hur man tänker när något känns brådskande eller oväntat.
Ett företag kan ha bra system men ändå vara sårbart om människor saknar tydliga riktlinjer. Säkerhet fungerar först när den är en naturlig del av vardagen.
Medarbetare lämnas utan tydliga spelregler
I början av året händer det ofta att nya personer kommer in i verksamheten. Ibland även i nya roller. Introduktionen fokuserar ofta på arbetsuppgifter, kunder och mål.
Digitala förväntningar glöms bort.
Vad gäller egentligen kring lösenord, mejl, molntjänster och privata enheter. Vem ska man fråga om något känns fel. Vad gör man om man råkar klicka på fel länk.
När svaren saknas börjar människor gissa. Det är sällan en bra grund för trygghet.
Man underskattar vardagsriskerna
Många tänker att cyberhot handlar om avancerade attacker. I verkligheten är de flesta incidenter betydligt enklare.
Ett stressigt mejl som ser trovärdigt ut. En fil som delas lite för snabbt. Ett konto som aldrig stängs när någon slutar.
Det är sällan dramatik. Det är vardag. Och just därför är det lätt att missa.
Små justeringar gör stor skillnad
Det positiva är att det inte krävs stora projekt för att minska riskerna. För många företag räcker det med att stanna upp och ställa några enkla frågor.
Har vi koll på vem som har åtkomst till vad. Vet våra medarbetare vad som förväntas av dem digitalt. Finns det någon att vända sig till om något känns osäkert.
När trygghet byggs in i vardagen skapas också bättre arbetsro. Mindre stress. Färre brandkårsutryckningar.
Ett nytt år är ett bra tillfälle att justera kursen. Inte genom mer teknik, utan genom tydligare beteenden och rutiner.
Lämna ett svar